Hade världens samtal med Stigu imorse om varför vi inte hade varit i skolan igår och jag sa som det var att vi hade Jan som lärare & han hade inga uppgifter åt oss som hade med ämnet Bokföring att göra. Fick då veta av Stigu att Bokföring ska vi ha med någon annan gubbe än Jan, men det hade ju inte Jan sagt nåt om utan han bara kom dit sa vi skulle göra klart detdär vi hade slarvat med förra perioden ( domdär jäävlafiberkablarna som inte 3orna har kunnat göra färdigt, när de bara har suttit och spelat WoW när inte lärarna har brytt sig om att hitta på nåt åt dom heller som hade med deras ämnen att göra ).. För det är ju bara såna uppgifter vi gör nu, slarvuppgifter som vi inte lär oss ett piss av! Stigu's timmar lär vi ju oss nåt på, det var ju det ända vi lärde oss förra perioden, javascript alltså! Alla andra timmar med både Kajtsu som skulle ha bildhantering med oss (hade en ynka timme där vi hade lite om photoshop, resten kom han inte på eller var bort och vi hade inget att göra. MOTIVERANDE SOM TUSAN!) Jan's timmar.. Kombimatte timmarna kom han alltid på javisst! Där är ju en hel massa andra elever inblandade också från andra linjer så han hade väl liksom inget annat val. Men vart tog våra Marknadsförings timmar vägen t.ex ? Jo de gick ut på att vi inte hade nån lärare och vi visste varken ut eller in vad vi skulle göra, blev ännu mindre motiverad (iallafall jag, Tobias och Peter, vet inte med dom andra de bryr ju sig inte om de lär sig nåt heller efter vad det verkar..)

MMM allt detdär kläckte jag ur mig och sen brydde jag mig skit i vad Stigu tyckte. Stigu tyckte då iallafall att vi skulle komma på hans timmar och det gör vi ju hela bunten, för där lär vi ju oss något. Och så tyckte han vidare att vi skulle ta upp det hela med både Kajtsu & Jan när vi fick tillfälle. Och det hela började kännas ljusare, kanske vi skulle få nåt slut på det hela?

Kajtsu gick vi 3 och pratade med på matpausen och han medgav nog tillsist efter lite stridande att vi hade rätt om att vi inte hade lärt oss något förra kursen och hela det andra men sen hann vi inte prata mer för han skulle iväg på möte till Vasa. Så vi fick 2 håltimmar helt plötsligt då för det var honom vi skulle ha efter maten, vi visste inte ens om håltimmarna fast han påstod att han hade sagt de till oss igår och hade vi inte hört på fick vi skylla oss själva! Jovisst, han sa åt gymnasieeleverna som vi måste ha med oss denhär kursen i Media att han skulle va borta och att de inte behövde komma men till oss sa han inget. (frågade resten av klassen om de hade hört att han hade sagt att vi skulle få håltimma men ingen hade hört nåt sånt) Allt började nu kännas ännu bättre, kanske det skulle lösas?

Sen ringer Jan åt Tobias nu när vi var på internatet när vi har håltimme att vi skulle komma och diskutera det hela. När jag förde fram mina åsikter tyckte han bara att det hela var mitt fel och att jag borde vara nöjd med att få skruva upp trådlösa stationer över hela skolan (det var mitt och tobias projekt istl för fiberkablarna)..

Gick därifrån utan att orka argumentera vidare och allt blev kolsvart pånytt, för är det mitt fel att jag mår så himla dåligt nästa varje dag & att det är aldrig långt från tårarna hela tiden nu pånytt? Har inte mått såhär medans vi var på praktik utan med detsamma vi kom hit började det på nytt. Samma sak var det ifjol efter praktiken när allt började med att de inte dök upp på våra timmar vi skulle ha.. Under sommaren har jag inte mått dåligt och inte haft några gråtkänslor överhuvudtaget.. Så det måste ju ha med skolan att göra, för såhär är det ju aldrig annars?! Är så orolig varje kväll om vi kommer att överhuvudtaget lära oss nåt nästa dag om vi har Kajtsu eller Jan, och det är ju inte bara jag som mår dåligt och är orolig. Tobias & Peter känner ju samma sak. Så det kan ju inte vara mig det är fel på fast Jan tycker det..

Men nu just känns allt åt helvete pånytt, vantrivs som bara den i skolan. Önskar man skulle ha valt gymnasie istället kanske där de nu sitter och präntar in nåt i huvudet och har timmar varenda dag som de lär sig nåt på. De har tur dom fast de inte kanske tycker det.. Önskar också att mitt gamla glada och pigga humör skulle komma tillbaka som jag förr hade i skolan men det ser nog svårt ut om det ska va såhär.. Motivationen ligger under noll, skulle lika gärna kunna sluta hela skiten, men jag vill ju ha utbildningen. Och den för jag ju iallafall, till pappers så ser det väl jävligt bra ut men inte är det ju sagt jag kan nåt? Vem vet?..

Och mamma & pappa läser ni dethär, nu vet ni.. Hur dåligt allt känns med att vara här fast man längtar som en galning ibland att få åka tillbaka till internatet för där är det ju inget fel.. Bara i skolan.