Tänk att jag vågade !

Iiiih, nu har jag gjort det som jag har tänkt på länge väldigt länge. Har varit nervös hela dagen typ men det var ju inte alls så farligt som jag trodde.. Bara ett litet plupp och sen satt den där den skulle, min finfina näspiercing. Undrar bara vad dom där hemma kommer att säga, pappa skulle antagligen inte märka något så blind som han är, fast han läser ju här på min blogg så nu märker han väl något för en gångs skull och mammas reaktion blir väl något i stil med "du bestämmer sjölv va du jär"..

Och jag måste sluta oroa mig för allting, vissa dagar så gör jag inte annat än oroar mig för småsaker. Oroar man sig inte händer ingenting heller och man mår mycket bättre, önskar bara att jag skulle komma ihåg det de dagar som jag blir så där orolig!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen ...



AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ!!!! :)



Men fint ere :) Jag å vill ha :D

Men e to ju int alls na sjukt! Bara såde som når man lagar i örona :D fast e värker int na baket elu naa ..

tu ska skååd et så it näsan raamblar bott, ju meir et lagar ju meir hål har et fyll, tomde ööron diin sir ju ut som hålplåtin i kalluftstorkan.

nånnå, ja väit no du e avundsjuk papp.. :D

men de e ju inte ens fint, ser ut som en vårta. aso ser inte de snygga me de ba