Känner riktigt hur allt det där kommer krypande igen sakta men säkert. Hur dendär känslan av att inte räcka till, känslan av att hur man än försöker så får man bara skit tillbaka, känslan som man somnar med men hoppas ska gå över till nästa morgon vilket den inte gör! Mina nerver är inte gjorda för sånt här.. Vill verkligen inte må lika skit som första och tredje perioden före julen. VILL INTE! För det är ju inte riktiga jag, riktiga jag är glad, sprallig & skrattar hela tiden. Vill att det ska bli fredag eftermiddag så vi slipper hemåt och jag slipper hemhemhem.

Nästa period känns ganska så hopplös också, vi får fan inte flytta till någon bättre lägenhet där det finns något större och bättre kök med en ugn! Utan det blir att leva på Jokes hamburgare, pizza från Casa och förhoppningsvis kanske någon egen lagad mat 2ggr i veckan! Ser bara när alla pengar flyyyyyyyyger iväg, för det är inte direkt sparsamt att äta hamburgare & pizza en gång i veckan. HipphippHURRRAAA vi ska fixa mat i ett kök mindre än det i husbilen i 6 veckor igen!

Och du din fan, som nog vill va så bra vän med mig medans T är i rummet men direkt han inte är där kommer du med dina spydiga kommentarer. Du kan dra dit pepparn växer! För jag har nog genomskådat dig för länge sen, och ända orsaken till att jag ännu inte har exploderat och sagt vad jag tycker och tänker om dig är på grund av att inte T riktigt fattat ännu vilken skit du är.. Men det ska jag säga dig, han börjar förstå sakta som säkert utan att jag ens behöver säga någonting för du gör det ända alldeles själv.

Imorgon har vi eng prov på 10 kapitel med ca 300 ord. Ord som jag tror att jag kan nu, men imorgon är dom som bortblåsta.