Alltså gud va skönt det känns att vara hemma i Nyby en gång, så länge sen jag har känt det såhär. Inte rastlös eller någonting, vilken underlig känsla! Antar att Nyby kommer nog alltid att vara "mitt hem" även fastän jag gång på gång säger att hit kommer jag aldrig att flytta senare i livet, eftersom det är så tråkigt här och 80% av befolkningen är 65+.

Och det roligaste är ju att det känns som om jag har fått bättre kontakt med mina föräldrar på ett mera vuxet plan sen jag flyttade och det tycker jag är så bra! Skulle aldrig någonsin vilja byta ut dom två mot några andra, för skulle jag ha haft några andra föräldrar vem skulle då ha lärt mig att köra traktor redan när jag var 5 år gammal, vem skulle ha tagit med mig på volleyboll och låtit mig vara med även fastän jag bara var 13 år och inte så värst bra, vem skulle ha låtit mig komma med till svinhus och fähus och titta/pajja djuren eller vem skulle ha lärt mig att gå min egen väg och inte låta någon annan hindra mig? (även fastän jag blir lätt känslosam..) Det jag vill säga är att jag gillar min uppväxt och uppfostran och det har jag nog aldrig sagt egentligen åt dom men jag hoppas de vet det iallafall :)

För jag är stolt över att kunna säga att jag kommer från Nyby, har en mamma som är växthusodlare och en pappa som är svinavelskonsulent (eller vad det nu heter..?) Så det så!

Ooops, detta inlägg spårade nog totalt ur. Var inte detta jag tänkte skriva men det föll mig bara in, eftersom det är såhär jag känner just nu.